Framtiden enligt Patrik Andersson

Edit

Vad har du haft för dig efter 2005 då du valde att lägga av med fotbollen?
– Jag har haft många bollar i luften. Jag driver ett utbildningsbolag som heter Svenska Fotbollsakademin som jobbar med individuell fotbollsutveckling, där flickor och pojkar från olika miljöer går från skola till klubb.

Jag får lov att gratulera till nya jobbet hos Manchester United, var kommer ditt ansvarsområde ligga?
– Det blir framförallt i Skandinavien, men till exempel i nästa vecka (läs idag, tisdag) kommer jag åka till Amsterdam för att titta närmare på en spelare i det Holländska laget.

Hur gick det till när de värvade dig?
– Det började i April i år, sen pratade vi lite fram och tillbaka. Till slut var jag över och träffade David Gill (ordförande i Man Utd) och Sir Alex, sen har jag varit anställd från den första Augusti.

Vad är det du kommer titta på först och främst?
– Klubben är uppdelad som så att du har akademin, där spelare från 14 till 18 håller till. Över det finns senioravdelningen från 19 år och uppåt. Huvuddelen blir att titta på befintliga spelare samt att ge en ”second opinion” på intressanta prospekt. Det blir ett av mina ansvarsområden – att söka spelare som håller ”Manchester United-nivå”. Man har känt på senare tid att man lagt ut för mycket resurser på saker som det inte blir någonting med och man vill ta det till en ytterligare nivå. Klubben har ett enormt nätverk som man samarbetar med, och det är upp till varje samarbetspartner att skaffa sig en egen uppfattning om spelare. Till exempel så ska jag se en P92-match mellan Danmark och Ukraina i Helsingborg för att bilda mig en uppfattning om Danskarna.

Vad är din syn på återväxten inom svensk talangutveckling?
– För några veckor sedan såg jag P15 mellan Sverige och Norge. Jag blev mycket imponerad av Norrmännen som hade ett bra grundspel. Man vågade spela, man vågade dribbla – och misslyckades det försökte man bara igen.
Sen var det Sverige som spelade väldigt klassiskt svenskt. Mycket direktspel och mycket fysik. Vi har å andra sidan a-landslaget och U21 som spelat mycket publikfriande på senare tid. Därför tycker jag vi borde ha en rak linje genom alla våra landslag, där en grundidé spikas om hur vi vill spela. Att utveckla och utbilda spelare. Det saknar jag.

Det nya landslaget har prisats stort av svenska folket, stämmer du in i den hyllningskören?
– Vi suktar ju efter framgångar i Sverige, speciellt när man satt i TV-sofforna nu under senaste VM. På tisdag (läs idag) ser vi var detta laget verkligen står. Vi har i ärlighetens namn inte stött på så starkt motstånd hittills. Det har varit matcher där vi fått föra spelet och fått väldigt gott om tid, så vi ska inte dra för snabba slutsatser över var vi står.

Så matchen mot Holland blir något av ett elddop för oss med andra ord?
– Ja, verkligen. Då får vi se hur vi står oss mot riktigt internationellt motstånd.

Vad kan vi lära oss av Danmark och Norge för att kunna behålla talangerna i Sverige?
– Framförallt måste vi binda upp dem på långa kontrakt, så att de inte sticker som Bosmanfall eller att man måste sälja ett halvår innan för att säkra pengar. Sen är det ett stort problem att många klubbar finansierar sin verksamhet genom spelarförsäljningar. Vi vet ju att nyckeln till framgång är kontinuitet, det ser man inte minst på Malmö och Helsingborg nu som fått behålla sin stomme över ett par år.

Vad tycker du om din gamla klubb MFF?
– Man märkte att de hittade rätt efter förra sommaren. De sätter sina chanser och har ett eget spel. Kontinuiteten är oerhört viktig, att man får jobba på sin linje i lugn och ro.

Henrik Larsson sa nyligen att det kommer bli svårt att komma ikapp övriga Europa på klubblagsnivå, att tåget redan har gått. Håller du med om den dystra slutsatsen?
– Vi måste välja den vägen vi vill gå och ställa oss frågan om vad det är vi vill ha. Vill vi ha resultat eller utveckling? Om du tittar på det spannet idag, var spelar våra 16-17 åringar? De spelar ju inte i våra U21-lag. Då springer det runt en massa så kallade ”a-lagsspelare” som inte får matchning. Så frågan är – var ska detta spannet spelare spela fotboll någonstans? Det gäller för de här unga killarna att ta de kliven som behövs för att vara lika konkurrenskraftiga som spelarna nere på kontinenten. När jag spelade i Bayern och Barcelona fanns inga reservlags-serier, utan klubbarna fick ordna motstånd till de spelarna som inte fick ordentligt med matchning. Det kunde vara lokala lag, men det var a-lagsmatcher.

Sista frågan – hur går det i allsvenskan till sist?
– Som det känns nu så har Malmö 4 poängs försprång och en stark målskillnad, så jag tror och hoppas att de går hela vägen.

 /Nicholas Bonde

foto: Bildbyrån

Fotnot: Denna intervju fanns med i Matchdax # 8 som kom ut med Expressen/GT och KvP den 12e Oktober