"MFF har kapacitet för Champions League"

Alla som såg gårdagens match kan nog ganska krasst konstatera att det var milsvida avstånd i avslutsmomenten mellan de båda lagen. Ett lag som blev spända som fjädrar när chanserna dök upp och ett lag som tyckte att det var världens enklaste sak. Bara att lägga bollen bredvid målvakten. Det är sällan jag har sett ett svenskt lag med sådant lugn framför mål och det kan självklart göras till en fråga om hönan eller ägget. Är Molins så kylig i avslutsmomentet därför att han gjort 13 mål på åtta matcher eller har han gjort 13 mål på åtta matcher därför att han är så kylig i avslutsmomentet?

Gårdagens match påminde faktiskt mer om Champions League-kvalet mellan Helsingborg och Glasgow Celtic från 2012 än om en allsvensk match mellan två förväntade topplag. Resultatet är solklart, men en snabb granskning av avslutsstatistiken berättar något annat om hur bra lag vinner matcher.

Här har IFK Göteborg tolv skott mot mål och MFF sex, IFK Göteborg har sex skott på mål och MFF har tre – egentligen fyra, om man räknar in MFFs bortdömda mål minuterna innan 3-0-målet. Men där Smedberg-Dalence spände sig så pass att han tog en extra touch innan avslut, gjorde Molins det självklara. Ett avslappnat skott utom räckhåll för John Alvbåge.

Den uppenbara klasskillnaden var helt enkelt i skillnaden mellan anspänning och avslappning, mellan den avslappnade bredsidan och den stressade långbollen. MFF är inte Bayern München, men Malmö FF är det första svenska lag jag sett på ett bra tag som har kylan att förvalta det som bjuds. 

Med tanke på hur transfermarknaden ser ut och MFFs kyla framför mål så skulle jag inte bli förvånad om de kan bli det första svenska laget att nå Champions League sedan Helsingborg var ute och spelade med Nanne Bergstrand. Man visade upp det som andra svenska laga saknat mot bra motstånd, men det kräver förstås att man inte ökar i anspänningsnivå bara för att motståndaren pratar ett främmande språk eller för att pengarna är större.

Under gårdagen blev det också tydligt att Gustav Svensson fick starta på gamla meriter. Vid samtliga tre mål hamnade mittbacken i situationer som är mer passande för en defensiv mittfältare än en rutinerad mittback. Nyförvärvet kan säkert komma in i spelet bredvid Bjärsmyr, men det har redan blivit en dyr inskolningsperiod på bekostnad av norrmannen Kjetil Waehler eller för den delen Hjalmar Jonsson, som var duktig mot AIK. Att börja vackla med Gustavs mittbacksroll i det här läget skulle te sig än mer ologiskt än att fortsätta ge honom chansen, trots att han prestationsmässigt ännu inte har förtjänat sin plats.

I nästa omgång kan MFF i godan ro ta emot Gefle hemma på Swedbank Stadion för att inkassera tre komfortabla poäng. Att detta Malmö FF skulle gör någonting annat än just det finns inte på fotbollskartan. Don't get me wrong, Gefle imponerade mot AIK. Men Swedbank Stadion är inte Strömvallen. Och Gefles bänk är allt för tunn för att klara av att orka att hänga i under 90 minuter mot det laget som sprang runt i himmelsblått på Gamla Ullevi igår. 

För IFK Göteborgs del är läget solklart. Man har inte råd att göra sin sedvanliga solstingsmatch mot Brommapojkarna på Grimsta. Det är en match man nu bara måste vinna och med tanke på att det ungdomliga motståndet har riktigt hög högstanivå och en ännu lägre lägstanivå, är det sannolikt ingen drömmatch för att studsa tillbaka. 

Joakim Kempe

Matchdax