"Tillåt bengaliska eldar"

Att hålla i en bengalisk eld kanske inte alltid är det bästa för ditt lag, men det gör dig inte till en huligan. Att dra det så långt är att göra en höna av en fjäder.

På väg till cupderbyt mellan AIK – Hammarby hamnade jag i samma vagn som en stor skara AIK-supportrar. Då och brast någon ut i sång, varpå dennes medsympatisörer skrålade med. I grund och botten hölls en rimlig nivå på det hela och varken tåget eller människorna kom till skada under resans gång. Dock ska det sägas att allting i livet är subjektivt.

Bredvid mig satt en barnfamilj som inte skulle till Friends Arena. Pappan var runt 40-strcket och såg ut att ha varit i hetluften under sammanhang som dessa. Han var klädd i en marinblå dunjacka och hade skäggstubb, bakåtslickat, brunt hår och ett tydligt markerat käkben. Mamman såg ut att vara i samma ålder, men var desto mer finputsad. Hon bar pälsjacka, hade axellångt blont hår, blåa ögon och svagt uppåtlutande näsa. Deras dotter var drygt tio år gammal, mycket lik hennes mor, och oerhört nyfiken på vad människorna i hennes omgivning engagerade sig i. Flickan ställde många frågor till sin pappa; varför alla klädde sig likadant, varför de sjöng och så vidare. Även om pappan inte såg några problem i att besvara dotterns frågor så var modern inte fullt så förtjust i sin dotters intresse.
”När män har druckit alkohol och ska se på fotboll så blir de huliganer”, sa hon flickan. Fadern skrattade, men innan han hann säga annat dödade fruns blick orden i hans mun innan de hann komma ut.

Den här historien är någonting jag inte hade ork att reflektera över i stunden, men som utmed Malmö – AIK och morgondagens Stockholmsderby blivit någonting relevant. Vad är egentligen huliganism? De flesta internetbaserad källor använder sig av definitionen ”Våld med anknytning till sportevenemang” eller ”Våld som utövas i en supporterklubbs namn”. Vad de bägge har gemensamt är våldet.

Jag pratade nyligen med Hammarbyspelarna Stefan Batan och Johan Persson. Batan nämnde att bengaliska eldar inte behövs, utmed att lagets supportrar har kapacitet nog att skapa god stämning även utan det. Samtidigt är det inte världens grej om det nu är så att någon faktiskt väljer att använda sig utav det. Det är synd, utmed att det kan förskjuta matcher, men vi har problem i samhället som är större än det är.

Inför morgondagen hoppas jag självklart på så lite stök som möjligt, men bengaler är inte någonting som stör mig. Det är en del av ett derby, en stormatch eller en annan viktig match. Personligen skulle jag inte vilja klassa användning av bengaler som huliganism. I vissa fall kan det uppfattas som otryggt, men att likna våld med olaga användning av bärbara rökmaskiner är att gå ett steg för långt. Det här är någonting som funnits länge och knappast är ett nytt ämne att debattera kring. Min känsla är att vi inte kommer kunna stoppa det. För att bäst kontrollera i vilken mängd och hur de används borde vi tillåta det. På så sätt kan vi också öka kunskapen om hur de används på bästa vis utan att någon eller något ska behöva komma till skada. Dessutom har vi viktigare saker att lösa i samhället än det här. Det är dags att byta fokus till ett riktigt problem som faktiskt förstör fotbollen – våldet.

Christian Sundqvist

Matchdax

Läs mer från Stockholmsbloggen