Tuffingen Skenderovic: "Svårt att trycka på en knapp när adrenalinet kokar"

Edit

Först spelade Haris Skenderovic i Syrianska två säsonger, 2009 och 2010. Sen var han i norska Stabaek en kaosartad säsong då klubben hade stora ekonomiska problem, vilket fick Haris att återvända till Syrianska, något han inte är besviken över.

– Nej jag är inte besviken alls. När Stabaek kom ut på banan hösten 2010 när vi gick upp i Allsvenskan var det inget att fundera på. Det var en otrolig upplevelse att få spela för en så stor klubb i Norge, det var ingen tvekan att gå dit men under året hände saker som inte hade med fotboll att göra och man började fundera på vad som händer nästa år. Det var kaos i klubben den där hösten, 2011 då. Alla spelare försvann och klubben omsatte, jag vet inte hur många 100 miljoner om året, och gick ner på 35 eller vad det var. Dom skar ner på kostnader och försökte, men man insåg att det inte skulle gå och det är inga konstigheter att komma hem till Syrianska igen.  Vi hade Pontus Farnerud, målvakten Jon Knudsen, Johan Andersson, det var ett väldigt bra lag men klubben hade inte råd att förlänga några kontrakt.

Farnerud, Morten Skjönsberg och Henning Hauger som var dina lagkamrater i Stabaek, spelar i Allsvenskan nu. Har du nån kontakt med dom?

– Ja, det är klart. Henning har jag inte pratat med, men jag tror han bytte nummer så vi har inte hunnit. Annars har jag väldigt bra kontakt med Farnerud, det är en otroligt fin människa. Vi bodde nästan grannar där i Norge och han är en jättefin människa och en jätteduktig spelare.

Var det självklart att återvända till Södertälje eller vad fanns det mer för klubbar som ville ha dig än Syrianska?

– Jo, det fanns det, ett par allsvenska klubbar som jag pratade med samtidigt som det blev klart att man skulle lämna då. Men för mig, jag har alltid bott i Stockholm, sen jag flyttade från Bosnien 2002 har jag bott här, förutom mina år i Norge och Tunisien. Så för mig var det självklart att komma tillbaka till Stockholm där familjen trivs, för mig var det inga konstigheter. Hade det varit några av allsvenskans stora klubbar kanske, men jag vet min plats i klubben så för mig var det ingen tvekan där.

Du har spelat i Bosnien, Tunisien, Sverige och Norge. Hur skiljer sig dom olika ligorna åt, tycker du?

– Det är lite småskillnader. I Tunisien handlar det mer om teknik och snabba kvicka spelare överallt. Norge och Sverige är rätt så likt. Och Bosnien då när jag var där och spelade två år i högsta ligan, 2000-2001, där var det lite mer kombination av fysik och teknik. Det jag fick uppleva i Norge är att det går lite snabbare framåt, mer rakare. Det är inte som folk brukar säga, att det bara är långbollar, absolut inte. Det finns lag som rullar boll men det är mer konkret, man spelar inte en sidledspassning om det finns spelare längre fram.

Vilket land och vilken liga har du trivts bäst i?

– Sverige. Men min spelstil kanske är lite för hård för den här ligan, jag drar på mig mycket varningar här, så jag kanske skulle passa bättre i nån annan liga. Du vet, man kan inte hänga med när man är mitt i adrenalinet och det kokar, det är svårt att bara trycka på en knapp och vara lugn.

– I Tunisien hade jag kontrakt tre år, men dom bytte president och det var ju kaos. Då sa jag "ge mig mina papper så lämnar jag det här".

Du har fått åtta varningar per säsong tre säsonger i rad i Syrianska, har du en rå spelstil eller tycker du domarna är petiga?

– Det är väl en kombination. Jag kan inte säga att domarna har fel, det gäller för mig att anspassa mig också. Sen har jag den spelstilen att jag offrar mig mycket, ibland blir det för mycket, att man går över gränsen, det förstår jag. Men jag har inga problem med om jag får tio, tre eller sexton varningar. Okej, sexton kanske är lite överdrivet, men så länge vi vinner matcher spelar det ingen roll. Herregud, vi spelar fotboll för att vinna matcher, inte för att vinna Fair play-ligan.

Men du har inte fått någon varning än i år?

– Nej och det är bara tillfälligheter. Jag kan inte säga att det är så att jag ändrat min spelstil. Jag vet inte om det har vinklat sig, jag hade jättemånga som ringde och sa "du är den tuffaste" och då sa jag att jag tycker inte jag är ful. Tuff och ful är skillnad. Den enda varning som jag ångrar är Häcken där jag går upp lite högt och träffar Häckens mittback.

– Nu har det gått några matcher och det är inget som jag har tänkt på, det är inget som jag ändrat på. Nu har jag till och med fått fler frisparkar med mig.

Jag såg på din Twitter att du tyckte det var förvånande att ni fick straff mot Norrköping. Ni är ju det enda laget som inte fick en enda straff ifjol, tycker du ni bedöms annorlunda än alla andra lag i Allsvenskan?

– Nej, det tycker jag inte. Men när man kollar på själva statistiken menar jag att man blir förvånad när vi inte får en straff. Sen för att få en straff måste man ha anfallsspel och tillräckligt många straffsituationer, men några tillfällen var det väl nära straff, som domarna väljer att fria. Men det låter lite konstigt när vi inte fått straff på två år. Solklarare straff än den mot Norrköping kan man inte få, det var hela Sverige överens om, säger Haris Skenderovic till Matchdax.

Följ oss på Facebook här: http://www.facebook.com/Matchdax 
Och Twitter här: www.twitter.com/matchdax

Calle Abrahamsson
Matchdax